Tänk vad tiden går, fem år sedan man skapade vinstbringande redskap ur
ingenting till företaget som inte såg...
Och vilken tråkig utveckling ett privat initiativ fått som såg ut att
gå en så positiv framtid till mötes, de har ju alla förutsättningar för
att lyckas. Men att leda företag med många anställda är ju inte alla födda
till.
|
VI ÄR!
1.
Ett företag med en attraktiv
arbetsplats?
2.
Ett företag med bra relationer med
medarbetarna?
3.
Ett företag med pålitlighet och ärlighet?
4.
Ett företag med familjekänsla?
5. Ett
företag med ett starkt lagarbete?
6. Ett
företag med stor individuell frihet?
SANT ELLER FALSKT?
Svaret på frågorna är lätta att få om man frågar dem som vet! Vilka vet då, jo
alla dem som är tröttna på liknande textrader men inte upplever att orden
har en
innebörd i vardagen, de vet vad som är sant! |
|
Den här sidan vill visa på hur andra har gjort. Vill
visa på hur företag gör som lever i ett nytt millennium.
Bakåtsträvarna har alltid gått kräftgång och grävt sin
grav, tråkigt men sant. Patroner från 1800-talet räknas inte som morgondagens
företagsledare. Nej imorgon har ledaren moderna metoder! Hur gör då
framgångsföretagen, jo de lyssnar och har personalen med sig. Ser personalen och
samarbetet med dem som sin största tillgång.
Att ta strid om arbetstidsschemat för 10:e året i rad
(utan att inse att heltid är heltid) var nog grundet och grundstötningen som fick pluggen
i båtens botten att gå, bra kan man tycka för nu agerar personalen, allt har ett
slut precis som vägen. Ni är nog framme där nu. Grattis gubbar och gummor som
tar er vidare, livet finns utanför låsta grindar. Solen ler och våren kommer för
er. I bästa fall vaknar herrarna i hagen och ber de som ännu är kvar om
förlåtelse för sin styvnackade syn på arbetslivet. Då kanske de blir nominerade
i klubben ”DET GODA FÖRETAGET”. Inte i år visserligen, men om de vill och då
skutan vänder, då kanske!?
|
En attraktiv arbetsplats
Så här säger de om sig själva…
Västra Götalandsregionen är med sina ca 50 000 anställda en
av Sveriges största arbetsgivare. Som regionanställd har du bättre villkor på
många områden än vad som finns reglerat i grundläggande lagstiftning.
|
säger ha goda ambitioner och idéer om, om man inte lyckas omsätta och genomföra
dem?
Varje verksamhet är beroende av sina medarbetares
motivation och kompetens för att lyckas. Dessa båda faktorer är allt
viktigare på dagens arbetsmarknad för alla slags verksamheter med sikte på att
uppnå sina Mål och för att Attrahera, Utveckla och
Behålla duktiga medarbetare?
Vi har en utvecklingsmodell - Utvecklingshjulet
- som metodiskt och snabbt gör en organisation mer effektiv och attraktiv! Den
bygger på målstyrning och utveckling där medarbetare och
chefer löpande tillsammans stämmer av läget. Borta är de års- eller halvårsvisa
utvecklingssamtalen (medarbetarsamtalen) som avsätter små eller t o m negativa
effekter i organisationen. Vår metod spar tid och ger
energi till medarbetare, ledare och verksamhet.
Vi utgår ifrån vad ni redan har och anpassar
med träning som medför ett smidigt införande. I grunden behövs en egen stark
övertygelse om att verksamheten inte blir bättre än vad medarbetarna vill och
kan, dvs att deras motivation och kompetens sätter gränserna.
Med vår modell tas steg för steg och ger den utvecklande och stimulerande
arbetsmiljö ni eftersträvar.
|
Vad säger Arbetsmiljöupplysningen
Vad kännetecknar en attraktiv arbetsplats?
I projektet Attraktiva
Arbetsplatser har man skapat en modell för att definiera vad som anses
attraktivt och hur man kan mäta om man själv har en attraktiv arbetsplats.
Vad är en attraktiv arbetsplats? Begreppet har olika
innebörd för olika människor och kan tolkas på flera sätt. Hans Lundkvist är
projektledare för Attraktivt Arbete som hjälper företag att analysera sig själva
och göra den mer attraktiv.
I projektet har man skapat en modell som bygger på en enkät
med tre kategorier, Arbetets innehåll, arbetsförhållande och
tillfredställelse med arbetet. De tillfrågade får svara på frågor om
vad de anser vara viktigt för att en arbetsplats ska anses attraktiv.
Det är ofta stora skillnader i värderingar mellan personer
med olika kön, ålder och intresse. En del människor uppskattar att ”dagis finns
runt hörnet”, andra att ”det är 30 minuters resväg dit så man får tid av koppla
av före och efter arbetet”. Ytterligare andra vill ha ett yrke ”där man möter
mycket människor”.
En attraktiv arbetsplats är ett konkurrensmedel
Hans Lundkvist menar att det är viktigt för arbetsgivare att skapa attraktiva
arbetsplatser.
- Många prognoser visar att det kommer bli konkurrens om
arbetskraften framöver. I flera branscher väntar stora pensionsavgångar och då
är det viktigt att locka till sig ny personal.
En attraktiv arbetsplats gör personalen mer engagerad och
lättare att behålla. Den bidrar även till att minska sjukfrånvaron.
Traditionellt är det ord som trivsel, lön, utveckling och arbetskamrater som är
viktigt för en attraktiv arbetsplats. Men allt är relativt. För en person kan en
lön på 22.000 kronor i månaden vara mycket, för en annan individ är samma summa
lågt. Det beror på bransch och vad man som individ prioriterar.
Rent praktiskt har man nytta av denna kunskap, som när man
utformar platsannonser.
- Vi kan ta hemtjänsten som exempel. Där visar våra enkäter
att de som jobbar där värdesätter faktorer som ”mycket sociala kontakter” och
”att få röra på sig”. Då bör man trycka på det i sin annons, istället för att
framhäva lönen. På så sätt får man rätt personer att söka dessa tjänster
Hans Lundkvist är ofta ute och föreläser om attraktiva
arbetsplatser. Främst i Dalarna eftersom projektet drivs i samarbete med
Högskolan i Dalarna och Arbetslivsinstituet. Ett flertal företag och
organisationer har använt sig av modellen.
Ordning och reda-metoden
Genom Ordning och Reda-metoden kan företagen själva mäta om de har en attraktiv
arbetsplats. Inledningsvis har man en diskussion, där man enas om ett antal
faktorer som är viktiga för att arbetsplatsen ska vara attraktiv.
Metoden är väldigt konkret. På arbetsplatsen kanske man
enas om att de ska vara rent och snyggt i köket. Till exempel att varje
medarbetare ska ta undan sin egen kaffekopp och ställa den i skåpet efter fikat.
Då har man identifierat en viktig faktor. Efter en tid gör man en utvärdering.
Om ingenting har skett får man 0 poäng. Om man påbörjat arbetet, till exempel
genom att ha köpt ett skåp, ger detta 5 poäng. När allting fungerar som man
tänkt sig, ger man sig själv 10 poäng. Man gör motsvarande utvärdering kring
andra delmoment och kanske når en poäng av 140 poäng totalt och mäter det mot
det mål/poäng man satt upp för att anse att man har en attraktiv arbetsplats.
Det är viktigt att det råder konsensus och att hela
arbetsgruppen är med och utvärderar och bedömer om man lyckats, poängterar Hans.
Granska den egna arbetsplatsen
Ett annat sätt är att företaget gör en kritisk granskning av sig själv, till
exempel genom att gå ett varv runt arbetsplatsen. Företaget måste försöka se
sina styrkor och svagheter från någon annans, exempelvis en arbetssökandes,
perspektiv. När två olika företag erbjuder ett jobb med liknande lön och avtal
är det andra faktorer som avgör var den sökande vill arbeta. Exempelvis: ”Hur
ser parkeringen och entren ut?”, ”Hur ser arbetsplatsen ut” och ”Hur verkar
arbetskamraterna”. Frågor man alltför ofta glömmer att ställa sig.
Hans brukar ta bilder från arbetsplatser han besöker och
sen visa upp dem. Detta brukar locka till eftertanke och en del skratt.
- I morse var jag hos ett företag där man fick krångla sig
in i entren eftersom det stod en stor maskin och blockerade ingången. Självklart
blev man självkritisk när jag visade den bilden, berättar han.
Hans Lundkvist rekommenderar fler företag att granska sig
själva i syfte att skapa en mer attraktiv arbetsplats.
- Ofta fungerar mycket väldigt bra och man kan utgå
därifrån, säger han.
att utveckla en attraktiv, hälsosam och välfungerande arbetsplats
Bosse Angelöw, Lund, Studentlitteratur, 2002, 195 s., ISBN 91-44-02751-6
Bogomtale fra forlaget.
Blir vi sjuka på jobbet?
Långtidssjukskrivningar och förtidspensioneringar kan ju
tyda på det. Men det behöver inte vara så, menar Bosse Angelöw. Det existerar
kanske ingen mirakelkur, men däremot finns många olika individuella,
grupporienterade och organisatoriska strategier som kan genomföras för att skapa
friskare arbetsplatser. Denna upplyftande bok handlar om vad ledning, chefer och
medarbetare tillsammans kan göra för att skapa en attraktiv, hälsosam och
välfungerande arbetsplats.
Att fokusera på det ”friska” är ett genomgående tema,
liksom att lyfta fram hälsofrämjande processer och friskhetsfaktorer. Dessutom
presenteras olika organisatoriska framgångsfaktorer som kan bidra till en
friskare arbetsplats. Strategierna illustreras med arbetsplatser som har lyckats
sänka sjukfrånvaron. I boken beskrivs också olika individuella och gruppbaserade
framgångsfaktorer för att skapa hälsosamma arbetsplatser.
Boken lämpar sig för olika högskolekurser och
personalutbildningar där kunskaper behövs om hur man kan utveckla en attraktiv,
hälsosam och välfungerande arbetsplats. Den är också användbar för
arbetsmiljöansvariga och andra som önskar skapa friskare arbetsplatser.
|
Folksams Tjänstecenter i Kramfors
Personalen vid Folksam Tjänstecenter har aldrig tidigare trivts så bra som under
2004. Det visar en enkät bland de anställda. Välbefinnandet är en följd av
målmedveten långsiktig satsning i enlighet med Folksams personalstrategi på
koncernnivå.
Företagets resultat är beroende av hur personalen mår och trivs. När vi satsar
på personalen ser vi genast effekter. Vår enhet står för fem procent av Folksams
säljande personalstyrka men bidrar med 30 procent av koncernens totala
försäljning, förklarar Per Ardehed, marknadsområdeschef.
Folksams personalstrategi omfattar tre områden: Medarbetare, gemensam värdegrund
och den attraktiva arbetsplatsen. Med individen i centrum ska Folksam erbjuda
intressanta och utvecklande
arbetsuppgifter, stimulera till flexibilitet samt främja god hälsa och
arbetsglädje.
-Ledarna är nyckeln till en ”attraktiv arbetsplats”. Därför satsar vi mycket på
ledarutbildning
och stöd till ledarna, förklarar Anderas Strindlund, försäljningschef.
En
betydelsefull ingrediens för trivseln är den målstyrda verksamheten som
genomsyrar hela företaget.
De
övergripande målen byggs upp underifrån. Inför verksamhetsplanen år 2005
genomför gruppledarna individuella samtal med alla anställda. Där fastställs de
anställdas mål. Dessa mål ligger sedan till grund för servicecentrets
budgetplan.
-
Alla anställda vet tydligt hur de ska bidra till företagets mål och att den
enskildes insats är viktig,
menar försäljningschef Andreas Strindlund.
-
De individuella målen följs upp dagligen av gruppledarna. Denna feedback är
viktig för
att må bra. Man känner sig nöjd om målen uppnåtts. Om man inte når sina mål får
man hjälp
att analysera varför och vad man kan förändra, förklarar Andreas Strindlund.
Folksams medvetna personalpolitik gör att det finns ett stort intresse att söka
jobb på företaget.
-
Vi är en populär arbetsgivare. Hit söker folk även när vi inte går ut och
rekryterar. Men fördenskull kan vi inte slå oss till ro. Vi måste hela tiden
anstränga oss för att vara en attraktiv arbetsplats för att behålla vår
välutbildade personal, avslutar Andreas Strindlund.
Vad är ledarskap?
>
"Ledarskap handlar om att få alla medarbetare att med beslutsamhet och entusiasm
sträva mot samma mål.
Ledare blir du genom ditt sätt att vara och hur
du påverkar
andra. Ditt ledarskap formas i dina relationer till framför allt dina
medarbetare."
Så enkelt definierar organisationen Ledarna vad ledarskap är i praktiken.
Det forskas mycket om ledarskap, men det finns ingen
entydig definition av begreppet.
Olika slag av ledarskap passar för olika organisationer i olika sammanhang och
skeden.
Den mesta forskningen om ledarskap har fokuserat på att studera chefer och
ledare.
Däremot finns det relativt lite forskat om relationen mellan ledare och ledda
och hur de
ledda ser på ledarens roll.
Ledarskap är en relation
Ledarskapet bygger på ett positivt förhållande till de
ledda. Medarbetare accepterar ledaren därför att de respekterar, gillar
och/eller beundrar honom/henne. Eftersom ledarskapet är en relation mellan två
parter innebär det att det inte bara är ledaren som påverkar medarbetarna utan
att medarbetarna också påverkar ledaren. Som ledare måste man ständigt sträva
efter att göra sig förtjänt av medarbetarnas förtroende.
I allt ledarskap är det bra att utgå från sin egen
person, som den man eller kvinna man är. Ledaren styr och skapar engagemang och
motivation hos sina medarbetare med sitt eget beteende och sitt eget sätt att
kommunicera.
Forskning har konstaterat att ledarens personliga
egenskaper, förmåga att kommunicera och motivera samt ge feedback på
arbetsprestationer är viktiga faktorer för att nå framgång i ledarskapet.
Uppskattning, utvecklingsmöjligheter, trevliga
arbetskamrater, bra konflikthantering och gemensamma mål toppade de anställdas
lista i en undersökning om vad som fick dem att trivas på jobbet. I en annan
undersökning lyfts ett öppet klimat och dialog fram som viktiga trivselfaktorer.
Chef - och ledare!
En viss begreppsförvirring råder när man talar om chef
och ledare.
Att vara chef är mer en yrkesroll. Chefskapet är en
formell position som man blir utnämnd till. Man har makten och ansvaret för att
nå resultat tillsammans med sina medarbetare.
Ledarskapet är en relation, där man ständigt måste
erövra sina medarbetares förtroende. Som chef bör man klara av att både vara
chef och ledare.
|
PERSONLIGHETSTEST I
ARBETSLIVET:
HISTORIK OCH AKTUELL
FORSKNING
Lennart Sjöberg
SSE/EFI Working Paper
Series in Business Administration No. 2000:9
Vad ligger bakom att somliga företag
går bra och andra dåligt? Många faktorer spelar givetvis in. En faktor är
individerna, kanske särskilt individerna i nyckelbefattningar som t ex
företagsledare.
Psykologi handlar till största delen om
individer, och är därför relevant för frågan om företagens framgång, även om det
är lätt att inse att individen inte är den enda faktorn.
Denna artikel handlar om aktuell
urvalspsykologi i allmänhet och urval av ledare i synnerhet. Den är en
uppföljning av arbeten jag genomförde för ca 10 år sedan [171; 172]
1
- det har varit intressant att notera
att 90-talet faktiskt har inneburit nya resultat som leder till delvis
annorlunda slutsatser.
Vad är det då hos individerna som bör
beaktas vid urval och rekrytering? Frågan är uppenbarligen ytterst viktig -
misstag är kostsamma och vanliga [43; 209] . Hogan menade sig ha stöd för
påståendet av minst 50 % av amerikanska chefer misslyckades [77] ; många exempel
på misslyckat militärt ledarskap ges i en läsvärd bok av Dixon [41] .
Framgångsrika ledare är självsäkra, dominerande och energiska.
De fattar kloka strategiska beslut [137] . De strävar efter makt och ansvar [6]
. Men bakom en sådan fasad kan dölja sig arrogans, självgodhet, självupptagenhet
och insensitivitet, egenskaper och motiv som kan vara svåra att upptäcka framför
allt för högre chefer som fattar beslutet om befordran. Den misslyckade chefen
är skicklig på att framstå som "trevlig",
konciliant och smickrande uppåt i hierarkin. Hur han eller hon beter sig mot
sina underställda medarbetare kommer alltför sent till den högsta ledningens
kännedom. Den misslyckade chefen lyssnar sällan på kritik, det är ett av skälen
till att han eller hon är misslyckad. Medarbetarna förstår att kritik inte
uppskattas och kan leda till negativa konsekvenser för deras del, så de håller
tyst. Den misslyckade chefen är ett framgångsrikt filter - informationen om hans
eller hennes fungerande når inte uppåt i organisationen. Förrän det är för sent.
Vad betyder personlighet och vad
betyder miljö för framgång i yrkeslivet? Jag ska behandla dessa frågor och göra
ett avstamp i modern psykologisk forskning. Som vi ska se har mycket hänt under
de senaste decennierna inom forskningen - mycket som ännu är okänt för många och
mycket som inte påverkat praxis trots att så borde ha skett.
1 . Siffror inom
hakparentes hänvisar till den numrerade referenslistan.
Låt mig emellertid börja med en
påminnelse om alternativen till psykologiska test. Denna artikel ger många
kritiska kommentarer till test - även till de bästa. En och annan läsare kanske
vill dra den slutsatsen att test inte är mycket att ha och att andra metoder -
vilka de nu är - vid t ex urval är mycket bättre. Som jag ska visa är det
emellertid helt fel att dra den slutsatsen.
Test är ofta kostnadseffektiva, och
alternativen sämre eller värdelösa. Vissa undantag finns, och de kommer att
diskuteras, men då handlar det oftast om att testen kan kompletteras med annan
information, inte att de helt bör ersättas. All information om individer är
felbemängd, även test, men vi vet speciellt mycket om test och om hur deras fel
kan hanteras och mätas.
Barnet ska alltså behållas, badvattnet
kastas ut. En intressant historisk parallell är det kinesiska systemet för urval
till tjänstemannabefattningar [89] . Detta byggde på vad vi skulle kalla verbala
test och kunskapsprov. Ytterst få passerade denna eklut (vilket måste ha gjort
den effektiv, se nedan om urvalskvotens betydelse), vid en tid när börden var
den viktiga dimensionen för befordran i Europa. Det kinesiska systemet framstår
som sympatiskt vid en jämförelse, även om det aldrig tillämpades fullt ut och
börd och kontakter fortsatte att spela stor roll för karriären [46] . Kontakter,
social bakgrund och skickligt utövad inställsamhet och opportunism är inte vad
vi vill ha som grund för urval och befordran i vårt samhälle. Test är rättvisa -
testningen när den är som bäst är ett "sanningens ögonblick".
Individfaktorer i allmänhet och personlighet i synnerhet
Personlighet kan studeras på många
olika sätt. Det som kommit att dominera i arbetspsykologiska tillämpningar
bygger på begreppet egenskap (eng. trait). En egenskap är en tendens hos en
person att reagera likartad i skilda situationer, t ex att ofta vara sparsam
eller noggrann.
Om man studerar en grupp personer
utifrån en sådan egenskap finner man nästan alltid att de varierar kraftigt.
Korrelerar man situationer, eller test, över personer får man en ganska stark
korrelation om det verkligen finns en sådan generell egenskap som antagits.
För det sunda förnuftet är nog
typbegreppet mera näraliggande än egenskapstänkandet.
Typ-psykologiska systemet finns det
många av, mest känt är förmodligen det som Jung föreslog [95; 96] . Ganska
populära under en begränsad tid var typologier som försökte knyta personlighet
till kroppsbyggnad (Kretschmer, Sheldon) - empiriskt visade det sig att de var
ohållbara. Psykologiska typologier har emellertid aldrig riktigt lyckats av det
skälet att människor inte varierar på det sätt som krävs för typindelning. Det
vanligaste är mellanformer, extremerna är ovanliga. Fördelningarna visar inga
tendenser till klusterbildning utan det är fråga om jämna övergångar och en
gruppindelning måste därför alltid bli mycket godtycklig.
Statistiska metoder för klusteranalys
finns det en uppsjö av men ingen har lyckats utveckla en metodik som ger något
väsentligt värde utöver de enklare former av dimensionsbaserad statistik som är
det givna alternativet. Jungs typologi kan lätt översättas i ett
dimensionbaserat system.
I stället för att tala om typerna
extravert2
och introvert skaffar vi oss
mått på graden av inåtvändhet/utåtvändhet.
2 . Troligen bl. a.
beroende på Jung har den pseudolatinska varianten extrovert/extroversion blivit
vanlig, men numera tycks den vara på väg att ersättas av den korrekta termen
extraversion.
Egenskap är inte detsamma som attityd,
värde och karaktär. Attityd är en mera flexibel tendens att värdera ett begrepp
eller ett objekt medan värde syftar på en generellare nivå av värdering.
Spranger skilde mellan teoretiska,
ekonomiska, sociala, estetiska, religiösa och politiska värdetyper [192] , och
idén har visat sig livskraftig [3] , men forskning om generella värden visar i
allmänhet att de är
för generella [173; 186] .
När det gäller attityder kan man uppnå höga samband med beteende om de görs
tillräckligt specifika [169] . Karaktär är personlighet värderad utifrån
moraliska principer snarare än i den deskriptiva mening som är den vanliga i
psykologin. I äldre litteratur talade man ofta om ”dygd”.
Begreppet egenskap kan spåras långt
bakåt i psykologins historia. Hippokrates temperamentslära
3
(400-talet f. Kr.) var en typologi men
sådana kan ju oftast lätt översättas till egenskapssystem, mera därom senare i
denna artikel. Ett hopp på drygt 2000 år för oss till frenologerna, som i början
av 1800-talet skapade ett system där många egenskaper enligt dem kunde
diagnosticeras med hjälp av att kartlägga "knölar" på skallen [33] . Dessa
knölar skulle i sin tur direkt avspegla hjärnans storlek i området i fråga.
Eftersom det senare visade sig vara ett felaktigt antagande kom frenologin i
vanrykte4,
men det dröjde minst 100 år innan dess nedgång blev definitiv.
Det är emellertid troligt att frenologerna haft stor betydelse genom att de
populäriserade egenskapstänkandet, och det har mer eller mindre direkt
övertagits av eller åtminstone starkt påverkat den moderna psykologin i en tidig
fas. Den konkreta tillämpningen på "knölarna" var i och för sig humbug, men är
intressant som ett exempel på trovärdigheten hos det fysiska, och på en sorts
psykologins skuggliv där humbug och viss realism blandas i en salig röra [70] .
Bröderna Floyd och Gordon Allport
publicerade en intressant artikel redan 1921 [1] och Gordon Allport gav en mera
teoretisk analys något senare [2]
6.
I den förstnämnda artikeln redogörs för en undersökning av personlighetstest
matchade mot bedömningar av de testade personerna, bedömningar gjorda av deras
bekanta. Testen samvarierade i bästa fall 0.3 - 0.4 med bedömningarna vilket
författarna tydligen ansåg vara pinsamt lågt. Mera om hur pinsamt det egentligen
var följer nedan.
Under flera decennier utvecklades
metodiken för att mäta egenskaper med hjälp av frågeformulär, med början 1931 i ett arbete av
Bernreuter [15] , som avsåg att mäta neuroticism, introversion, dominans (ett
begrepp från bröderna Allport), självtillräcklighet, självförtroende och
sällskaplighet. Som vi ska se är detta en uppsättning dimensioner som definitivt
verkar mycket modern. Många nya mätinstrument konstruerades sedan men metodiken
förbättrades bara ytterst långsamt.
Bernreuter konstruerade ett formulär
med 125 frågor, som skulle besvaras med Ja, Nej eller ?.
3.
Temperamentsläran brukar tillskrivas Hippokrates. Samma terminologi finns hos
andra klassiker som Aristoteles. Den tycks ha byggt på fysiologisk spekulation
om "kroppsvätskor" och ytterst på de fyra elementen jord, vatten, eld och luft.
Många klassiska texter översatta till engelska kan laddas ner från http://classics.mit.edu.
4.
Den katolska
kyrkan och Österrikes regering bannlyste och förbjöd frenologin, som utvecklats
av österrikaren Gall, men knappast för att den var empiriskt felaktig, utan för
att de inte kunde smälta idén att personligheten kunde lokaliseras till något
fysiskt. Frenologerna fick utstå vitt skilda former av kritik, med andra ord.
Mesmerismen (hypnosläran) utsattes under ungefär samma epok för en liknande
korseld - även i den fanns en kärna av något viktigt och intressant, insvept i
rena stolligheter, något som det tog mycket lång tid för etablissemanget att
acceptera.
5.
Försvunnit har den ingalunda. På nätet kan man hitta mycket information om
aktuella aktiviteter och förnekande av att kritiken mot frenologin var befogad.
6.
Dessa och
många andra klassiker inom psykologin kan laddas ner från www.yorku.ca/dept/psych/classics/
De
första frågorna lyder:
1. Does it make you
uncomfortable to be "different" or unconventional?
2. Do you day-dream
frequently?
3. Do you usually work out
things for yourself rather than get someone to show you?
Normdata och uppgifter om reliabilitet
ingår, liksom mallar för utvärdering av svaren, och en del valideringsresultat
från jämförelse med andra test. Det är inte mycket i Bernreuters instrument som
tyder på att det inte skulle vara aktuellt, utom det gulnade papper det är
tryckt på (och det betydande detektivarbete som krävdes för att lokalisera och
få låna ett exemplar från ett bibliotek i Texas).
Personlighetspsykologin i betydelsen
egenskapspsykologi har kämpat i motvind ända sedan 1968 då Walter Mischel
publicerade sin bok Personality and assessment [126] . Han visade nämligen
övertygande att personlighet, mätt med den tidens test, knappast korrelerade
högre än 0.3 med kriterier på framgång i yrkeslivet. Senare debatt, mycket
omfattande, om Mischels tes har inte kunnat visa att han hade fel, utan tvärtom
har forskningen bekräftat den huvudsakliga slutsatsen, se Mabon [102] för ett
aktuellt svenskt exempel. Redan 50- och 60-talets personlighetstest kunde
uppvisa prediktiva validiteter omkring 0.3 [61] och någon drastisk förbättring
har inte skett sedan dess. Som nyss påpekades låg 1921 års värden hos bröderna
Allport på samma nivå.
Om kriteriet är specifikt, t ex lön
eller förmansbedömning av lämplighet eller prestationsnivå, är personlighet
alltså av ganska marginell betydelse. Om kriteriet däremot är en sammanslagning
av många aspekter på framgång kan en högre korrelation uppnås, men till priset
att man inte riktigt vet vad det är som prediceras. En mycket klar demonstration
av denna princip ges i Fishbein och Ajzens demonstration av hur man kan öka
prognosstyrkan hos attitydmått [48] .
Det är naturligtvis så att en del,
kanske en stor del, av en människas beteende bestäms av hennes miljö. Eftersom
miljön i väsentliga avseenden tenderar att vara konstant - de flesta lever sina
liv inom snäva ramar - blir också beteendet i viss mån predicerbart och ganska
konstant. Ganska lite forskning har gjorts om beteendet i naturlig miljö [188] ;
tidiga försök i detta avseende avstannade och tycktes vara återvändsgränder [11;
25; 168] .
"More of the same" är en god princip
för att predicera beteende, kanske beklagansvärd, men så är det [128] . Vid
urval inom arbetslivet är det en god princip att gå på de prestationer som
individer tidigare gjort i liknande jobb, vid arbetsprov eller under
provtjänstgöring ("work samples") [147] . Teknikaliteter i sådan mätning
diskuteras av Hough [82] . När det gäller ungdomar finns dock sällan den
informationen att tillgå, och när det gäller ledande befattningar kan kraven
ligga på en sådan nivå att tidigare prestationer och beteende framstår som
irrelevanta. Annan information måste sökas, även om biografiska data alltid har
sitt intresse.
På 90-talet har emellertid motvinden
mot personlighet börjat svänga till medvind [64; 69; 79; 205] . I en stor
meta-analys visade Tett et al. på validitetsmått för personlighetstest upp till
ca 0.4 för situationer där testen valts på grundval av jobbanalys [205] . 0.4 är
ett högst respektabelt värde, i nivå med intelligenstest.
Några faktorer som har medverkat till
vindkantringen kan nämnas. För det första har det visat sig att intelligenstest,
som är av stor betydelse och som jag behandlar i nästa avsnitt, är svåra att
förbättra utöver en moderat (men fullt acceptabel) nivå i de flesta sammanhang.
För det andra har nyare forskning om personlighet, med början i ett stort
projekt inom amerikanska armén [120] och forskning utifrån Big Five (se nedan),
t ex vid urval av chefer [76] och även försäljare [75] , visat att
personlighetsmått ger ett viktigt tillskott utöver vad som kan prediceras
utifrån intelligens. Hogan fann prognosvaliditet omkring 0.3 för
chefsfunktioner. Härtill kommer att optimismen i personlighetslägret har ökat
betydligt sedan man funnit att alla eller nästan alla av de snåriga
egenskapsvariablerna inom området konvergerar mot 4 eller 5 grundläggande
dimensioner, de s.k. Big Five [13; 212] . Shafer [163] visade att Big Five, i
enlighet med en teoretisk analys av McCrae och Costa [118] , hade ganska starka
relationer till biodata och självuppfattning. En kritisk analys av några viktiga
skalor som bygger på Big Five ges av Widiger och Trull [210] . De pekar bl a på
att dessa skalor (inklusive Hogans) visat sig vara känsliga för det tillfälliga
stämningsläget. Att de dessutom kan vara tämligen genomskinliga och inbjuda till
intrycksmanipulation i en urvalstestning är uppenbart, se t ex de resultat som
rapporterats för personlighetstestning vid HHS [179] eller en sammanställning av
experimentella resultat av Viswesvaran och Ones [213] .
Hogan et al. pekar också på behovet av
att mäta negativa egenskaper [76] vid chefsurval. Misslyckande som chef kan bero
på avsaknad av positiva egenskaper, som mäts av Big Five instrument, men också
på förekomst av negativa personlighetsdrag, t ex av typ psykopati.
Utvecklingsarbete med att mäta sådana negativa drag pågår [71] . Även Hogan har
utvecklat ett sådant instrument, Hogans diagnostiska skala (HDS). Det är troligt
att starkt negativa beteenden både är mera sällsynta och mera diagnostiska än
positiva beteenden [152] .
Ett exempel på negativt
personlighetsdrag som troligen är ganska vanligt (vilket psykopati inte är) är
perfektionism [155] . Perfektionism leder till låg kvalitet på allt arbete som
kräver kreativitet, och till ständiga förseningar, nya deadlines etc. Det är ett
av de sex syndrom som förklarar förseningar och uppskjutande (eng.
procrastination) enligt en klinisk-psykologisk analys av Sapadin [159] . Ett
annat troligen ganska vanligt destruktivt förhållningssätt är uppskjutande av
arbetsuppgifter, vilket tjänar funktionen av aggression mot en auktoritetsfigur
som kan vara en lärare eller en chef. Man talar i sammnhanget om ”passiv
aggression”. Även äldre idéer om kreativitet och divergent tänkande har överlevt
många års misslyckanden och mycket positiva resultat (ca 30 % förklarad varians
i ett kriterium som originalitet, mindre men fortfarande intressant i global
ledarförmåga) avseende kreativt ledarskap har publicerats [133] . Stabilitet
över ganska lång tid hos personlighetsfaktorer kan också nämnas [119] .
I det sammanhanget påminner jag om den
redan diskuterade principen "more of the same", den lika dystra som giltiga
spådom som dömer oss alla att springa livet igenom i ett och samma ekorrhjul.
Ett specialfall av ovanstående
diskussion av individ kontra miljö är debatten om personlighet och ledarskap.
Den traditionella uppfattningen var länge att det inte fanns något samband [217]
. Nyare forskning har emellertid visat att samband finns, låt vara att de inte
är särdeles starka utan av den typ som man normalt finner för
personlighetsvariabler [78] . Om detta i sin tur betyder att det finns praktiska
förutsättningar för att använda sig av personlighetstest eller bedömningar av
annan typ, t ex på grundval av intervjuer, beror väsentligen på urvalskvoten.
(Urvalskvoten är kvoten mellan antalet slutligt antagna eller anställda och det
totala antalet ursprungliga sökande). Den som arbetar med en bred bas av
kandidater (liten urvalskvot) har förutsättningar att lyckas, den som inte gör
det riskerar att misslyckas nästan oavsett hur bra test eller intervjuare som
han eller hon har. Dessa blir nämligen aldrig så bra att deras precision i
individuella fall är extremt hög utan test hamnar i bästa fall på nivån
"trubbigt men bra om urvalskvoten är tillräckligt liten". Sedan är det en annan
sak vilken typ av ledare man vill ha, se House och Howell [84] för diskussion av
olika typer av karismatiskt ledarskap och Conger och Kanungo för ett intressant
försök att mäta detsamma [34] . Givetvis är ledarens funktion i slutändan
beroende av ett komplext samspel mellan miljö och person [216] .
Den
förkättrade intelligensen
Det är en vanlig uppfattning att
personlighet är av avgörande betydelse för framgång i yrkeslivet, i synnerhet
när det gäller chefsbefattningar. I motsvarande mån tonar man ner intellektuell
begåvning, och denna sägs vara garanterad i och med att en person har skaffat en
akademisk utbildning, eller anses t o m vara negativ om den är på en "för hög"
nivå. Så intelligenta människor är besvärliga, tror många. Och de erinrar sig
gärna från skolan att "klassens ljus aldrig blev mer än kamrer”. Men vad säger
forskningen?
En stor översikt av forskning om urval
av personal på grundval av psykologiska test och annan information publicerades
för några år sedan [161] . Slutsatsen, på grundval av 100 års forskning, var att
intelligens är den variabel som tydligast är relaterad till kriterier på
yrkesframgång i de mest skiftande befattningar. Personlighet är också av
betydelse och ger ett tillskott till prognosvärdet, men det är mindre viktigt
och svarar för ca 25 % av det prognosvärde som intelligenstest ger. Dessutom kan
intelligens med fördel behandlas mycket generellt. Det finns en g-faktor [190]
som återkommer i alla eller nästan alla av de test som vi kallar intelligenstest
[66; 207] . Det är just denna g-faktor som är bärare av det prognostiska värdet.
Detta betyder i sin tur att samma test på begåvning kan användas i många olika
urvalssituationer.
Specifika begåvningsfaktorer (verbal,
spatial, numerisk) kan ibland ha tillkommande värde [67] . Det finns givetvis
situationer där personlighet, inte intelligens i traditionell mening, måste ges
den avgörande vikten. Jag tänker på urval i flera steg, där man först selegerar
med avseende på test eller skolbetyg och sedan gör ett slutligt urval inom
gruppen av toppkandidater. Detta är ett mycket effektivt sätt att arbeta, och om
man har många sökande i den ursprungliga gruppen av kandidater är man nästan
garanterad framgång, eftersom urvalskvoten är liten. Även ganska trubbiga test
fungerar bra när urvalskvoten är liten.
I den aktuella debatten har det hävdats
att intelligensbegreppet med fördel kan breddas till att omfatta även kreativa
och praktiska sidor av det mänskliga fungerandet [196] , och detta gäller inte
minst chefer inom näringslivet [194] . Det kan också vara fruktbart att knyta an
till forskningen om expertfunktioner [44; 45] , och relatera till utbildning och
individuella skillnader [195] . Ganska populära idéer om intelligens i 7 eller 8
olika avseenden har föreslagits av Gardner [58; 59] , men denna teori saknar
stringent empiriskt underlag.
Sternberg har föreslagit en teori där
intelligens definieras på grundval av framgång i livet i stort och han
specificerar intelligens i tre avseenden: analytisk, kreativ och praktisk [193]
. I en serie undersökningar, utförda i många olika länder, har han visat att
denna struktur hos intelligensen kan dokumenteras och att test som konstrueras
på dess grundval tillför betydande prognosvärde utöver det som kan åstadkommas
med traditionella test [196; 198; 199] . Eftersom analytisk (traditionell),
kreativ och praktisk intelligens är lågt eller inte alls korrelerade kommer de
nya intelligensaspekterna att göra det möjligt att identifiera personer som har
möjlighet att bidra med viktiga tillkommande typer av förmåga utöver den
traditionella analysförmågan.
Företag som förstår detta och utnyttjar
det har chansen att vinna en konkurrensfördel. I pedagogiska sammanhang kan
Sternbergs teori underlätta identifiering av starka sidor hos elever från vitt
skilda kulturer [197] .
En äldre tradition av kritik av
intelligensbegreppet representeras av McClelland [116; 170] . McClelland hävdade
att intelligens var i stort sett utan relation till kriterier som framgång i
yrkeslivet och att man i stället borde gå på konkreta och identifierade former
av relevant kompetens. Kritiken sköt över målet i och med att det knappast var
eller är kontroversiellt att det finns ett samband mellan intelligens och
kriterier av de mest skilda slag, men ingen hävdar att sambandet är perfekt så
alla förslag om hur det kan förstärkas är välkomna. Nyligen publicerade
McClelland en kortfattad översikt av 25 års försök att realisera programmet
[117] . Den idé som har följts har varit att utifrån intervjuer av typ "critical
incident" identifiera de avgörande typerna av kompetent beteende hos mycket
framgångsrika chefer [21] . Ganska litet finns publicerat om denna ansats av
McClelland men den verkar intressant.
Motowidlo [130] har utvecklat den
intressanta idén att personlighetsvariabler kan möjliggöra prognos av sociala
aspekter på yrkesfunktion, medan erfarenhet och intellektuella faktorer samt
arbetsmotivation tycks vara viktiga för prestationen i snäv mening. Validiteten
hos personlighetstest tycks vara störst när man studerar sociala kriterier, inte
prestation i snäv mening [19] . Så fann t ex McManus och Kelly [121] att fyra av
de fem stora personlighetsdimensionerna gav tillskott i validitet för sociala
kriterier, och bara en (extraversion) för arbetsprestation i snäv mening.
Tillskotten mättes utifrån biodatas prognosförmåga som grund och var ganska
betydande.
I en omfattande meta-analys har stabil
validitet omkring 0.2 påvisats för biografiska data [17] . Lovande resultat på
grundval av biodata vid urval till höga chefspositioner ges i [153] . Biodata
ger ett betydande tillskott till prognosförmåga, utöver det man får utifrån
intelligens- och personlighetstest [131] ; det kan handla om ca 7 % tillskott.
|
Ledarskap och lagarbete PM.
Det är i ett klassrum ett
faromoment om en lärare som också är klassens ledare får ta för mycket plats där
det endast är lärarens (ledarens) ord som gäller. Det blir ett svårt sätt för
elever att hantera auktoriteter. Det de ska lära sig är en fungerande
kommunikation mellan den lärare som ska tillhandahålla kunskaperna att fylla
tomma elevers mentala papper med. Det är även farligt om kommunikationen från
elevernas sida inte fungerar som den ska.
Detta bottnar helt och hållet i
en ledares första approach. Sättet han eller hon möter klassen den första
perioden. Eftersom vi inte har kunnat studera en ledare från den initierande
fasen är det svårt att dra en fullständig slutsats. Jag kan bara gissa. Men min
gissning är att den inte riktigt fungerat.
En ledare får inte ha svårt med
auktoriteter. För blir det fel i kommunikationen. Både i klassrummet och bland
kollegorna. För då blir personen i fråga en auktoritet själv. En väldigt stark
sådan. En som inte vill vika undan för att ändra saker. Detta är bra på ett
sätt, det är bra att stå principfast men det går till en viss gräns. Det kommer
att märkas väl både i klassrummet som i arbetslaget.
Under arbetslagsmöten går det
på den här skolan till så att de lärare som är i laget sätter sig ner och
diskuterar de problem eller kommande ämnen som ska behandlas, både inom
arbetslaget och för övrig personal, på tisdageftermiddagar (då de flesta är
ganska trötta eftersom större delen av lärarna pendlar 5 mil från Uppsala).
Först i lagarbetsrummet och sedan i cafeterian med alla lärare och diskuterar
där igenom allting ur alla arbetslagens synpunkter. Det är här svårt att hålla
en bra kommunikation upp då olika viljor från de olika arbetslagen drar
diskussionen åt olika håll.
Jag vill dock återkomma till
det separata arbetslagsmötet. Om ledaren är en väldigt stark person som jag
tidigare beskrivit och vet vad hon vill så avspeglas det även väldigt starkt på
mötena och även när vanliga diskussioner försigår i lärarrummet. Om en ledare
har svårt för att kompromissa kan det leda till problem för gruppen. Detta
gäller i såväl mötes som vanliga alldagliga situationer.
Detta avspeglar sig även i
klassrummet. Det är känt att det är väldigt svårt att hålla reda på alla elever
i ett klassrum. I den här skolan är de dessutom inte mer än 15-20 elever i varje
klass vilket för en lärare ju är himmelriket men problemet är att höra vad
eleverna har att säga samt att kunna tillgodose elevernas behov och det fungerar
inte alltid när ledaren vet exakt vilken väg det är meningen att han/hon ska gå.
Omplaneringar.
Vår handledare är dock ganska
öppen för omplaneringar i lektionssituationen. När vi kommer dit den tredje
gången (av fyra) så har de ”må-bra” vecka vilket innebär att eleverna får göra
andra saker än att bara gå på vanliga lekioner. Vi får hålla dramalektioner där
vi drar nytta av vad vi just lärt oss på våra egna dramalektioner och får igång
ett fungerande koncept. Det blir så lyckat att när vi nu kommer dit sista gången
så har vi planerat in dramalektioner under vanlig lektionstid. För att variera
den vanliga undervisningen lite.
Variation är viktigt både för
en ledare och för elever i ett klassrum. Om variationen inte infinner sig finns
det en fara för stagnering.
”Läraren med ett etnografiskt
perspektiv ställer ständigt nyfikna ”open-ended” frågor som har likhet med
frågor i samtal och inte med förhörsfrågor. I detta frågor uppmanas ofta eleven
att berätta.
Frågor kan vara:
- Jag har
lagt märke till att ... Vad säger du om det?
- Har du
tänkt på att ...?
- Jag ser
att du gör så i ditt arbete. Berätta för mig varför.
- Jag
upplevde igår att ... kan du hjälpa mig att reda ut det?
- Hur ser du
på detta?
- Berätta
vad du tycker om?”
(s. 146 Kullberg)
Jag får uppleva en situation i
en datasal där jag får ta med mig eleverna för att de ska förbereda en
redovisning om olika saker. Mest om den prao de precis har varit ute på men även
andra projekt om saker som intresserar dem. Jag ställer jättemånga nyfikna
frågor eftersom jag som nybliven lärarstudent vill veta allt om hur de jobbar
när de ska förbereda. Jag får många bra svar och får hjälpa eleverna med att
finna informationen de söker.
I klassrummet är situationen
dock inte densamma. Det ställs alldeles för många stängda frågor och direkta
konstateranden från läraren och jag är rädd att det alltid har varit så här.
Lärare uppfattas oftast av elever inte som nyfikna utan bara ute efter att
påpeka fel och brister. Elever får därmed inte samma chans att utvecklas som om
de får svara själva på varför de gjort det som de gjort.
”Att uppmana elever att berätta
innebär att de ges möjlighet att ta ställning. ”När man använder sig av denna
teknik är det inte frågan om att låta barnen berätta om något i allmänhet, utan
som intervjuare styr man in berättandet på det man vill veta. Det är bättre att
använda en direkt uppmaning – berätta för mig – än att ställa stängda frågor”
(s.146 Kullberg om Doverborg och Pramling)
Om en lärare ställer öppna
frågor blir det genast lättare för eleven att svara med ett motiverat svar och
han eller hon får genast tänka efter lite och berätta varför. Misstaget många
ledare och lärare gör är att komma med direkta påståenden. Ibland direkta
anklaganden. ”Du gjorde så här!” utan att komma med följdfrågan varför.
Motiveringar är ALLTID bra för att utveckla elevens egna talförråd och som
träning inför framtida liknande situationer, kanske till och med lyckas eleven
lära sig läxan och gör inte på samma sätt nästa gång.
|
|
Vad är entreprenörskap?
NUTEK 1999
Entreprenör är ett franskt låneord som helt enkelt betyder
företagare, men det har gradvis glidit över till att beteckna handlingskraftiga
personer som tar initiativ, som får någonting gjort. Det har kommit att syfta på
grundare av verksamheter, på förnyare av olika slag. En framgångsrik entreprenör
präglas som regel av optimistisk grundsyn, utåtriktad läggning och nyfikenhet på
omvärlden.
Entreprenörskap står för ett oftast målstyrt, aktivt handlande, i syfte att dra
igång rörelser, ha idéer och genomföra dem, utnyttja möjligheter, medverka till
förnyelse, sätta i gång förändringar osv.
Entreprenörskap är en dynamisk process där människor – enskilt eller i grupp –
använder sina kunskaper, värderingar och färdigheter inom ramen för konkreta
projekt. Det handlar om att ha idéer och omsätta dem i handling.
Ordet entreprenörskap har med andra ord fått en långt bredare och djupare
innebörd än bara en unik talang för att driva affärsrörelser med vinst. Det har
inte bara med handel och kommers att göra.
Ett lyckat entreprenörskap brukar basera sig på följande
fyra hörnpelare:
• skapande förmåga att kläcka originalidéer till varor och tjänster, eller att
förbättra produkter och procedurer som redan existerar, eller att uppfylla nya
behov
• förmåga att ta kalkylerade risker, dvs. se var riskerna finns i varje nytt
projekt – en fallenhet som ofta är förenad med vanan att i förväg pröva varje
projekt ur olika perspektiv
• sinne för att kombinera yttre resurser med inre, t ex finansiella och
naturliga tillgångar med mänskliga och kulturella resurser
• talang för att producera varor eller tjänster utan att kostnaderna blir så
stora att vinsten uteblir.
Vilka attityder, värderingar och färdigheter utmärker entreprenörskap?
I samband med en kanadensisk EAL-satsning fick pilotlärarna
följande frågor att svara på.
1. Vad är det mest företagsamma du hittills har gjort?
2. Vad behövde du kunna för att klara uppgiften?
3. Vilka färdigheter utvecklade du under resans gång?
4. Vilka personliga egenskaper behövde och/eller utvecklade du tack vare denna
prestation?
5. Vad lärde dig erfarenheten om dig själv?
Av detta kan man sluta sig till att entreprenörskap och
förnyelsearbete har vissa gemensamma grunddrag. Det handlar om att
De kunskaper och färdigheter som pilotlärarna ansåg sig
behöva eller utvecklade när de tacklade nya utmaningar var bl a följande:
Det är bl a dessa elementära färdigheter som varje
EAL-projekt är avsett att öva upp, i olika proportioner och kombinationer.
Följande personliga kvaliteter ansåg pilotlärarna vara
avgörande för att lyckas:
I förbindelse med EAL kan dessa kvaliteter preciseras på
följande sätt:
Självförtroende
handlar bl a om tillförsikt, om att känna sina styrkor och svagheter, att ha en
positiv självbild och vara socialt kompetent.
Initiativförmåga
handlar om att våga ta ledningen, agera i stället för att bara reagera, söka
förändra i stället för att anpassa sig, vara öppen och mottaglig för nya idéer,
att skapa och/eller utnyttja möjligheter.
Ansvarstagande
handlar om att ta ansvar, både för sina framgångar och fiaskon, lyckträffar och
misstag; om att inte skylla på andra.
Uthållighet
handlar om att inte ge upp när något verkar svårt, om att istället sträva
vidare, att betrakta misstag som möjligheter att lära sig något nytt, att vara
optimistisk, att beslutsamt sätta upp mål och fullfölja dem, att vända motgång
till framgång. Entreprenörsanda är i grunden snarare ett förhållningssätt
än ett karaktärsdrag.
Varför är elevaktivt lärande så väsentligt?
I och med att samhället och verkligheten förändras behöver
skolan också göra det.
Allt fler välinformerade bedömare i olika länder menar,
att den sociala, ekonomiska,
politiska och pedagogiska utveckling vi står inför
fordrar mer entreprenörskap.
Arbetslivet förändras i allt snabbare takt. De nya
generationerna kommer att behöva
mer allsidiga kunskaper för att reda sig i
samhället. Den som vill skaffa sig ett jobb och
behålla det, för att sedan
befordras eller bli efterfrågad för nya uppdrag kommer att ställas
inför krav
som t ex:
• hög utbildning, social kompetens, intellektuell kapacitet och beredskap för
livslångt lärande
• välorganiserad personlighet, positiv grundsyn, charm, självkänsla,
flexibilitet
• samarbetsförmåga, vana vid lagarbete.
Den sortens färdigheter kan dessutom hjälpa ungdomar som
vill in i arbetslivet att söka information om var jobben finns, eller var det
har uppstått nya behov. De behövs också för att utveckla sina resurser, att
bygga upp goda relationer till andra och att förstå hur näringslivet och
samhällets organisationer fungerar.
Sådana färdigheter utvecklas dels under skoltiden, dels via
erfarenheter utanför skolans ramar. Elever, föräldrar och lärare bär alla sin
del av ansvaret för den processen. De färdigheter eleverna tillägnar sig genom
EAL kan bli livsavgörande, vare sig det gäller
• att försäkra sig om ett jobb
• gå sin egen väg, skapa ett alternativ till heltidsanställning
• bygga upp ett eget företag
• bli en aktiv, ansvarsmedveten medborgare
• vara öppen för, eller medverka till förändringar.
Detta material är baserat på följande grundsyn:
Viktiga slutmål för lärandet
Skolan bör erbjuda sina elever kunskaper, träning och referensramar som spänner
över följande områden:
• konstnärlig uttrycksförmåga
• medborgarskap
• kommunikation
• personlig utveckling
• problemlösning
• teknisk kompetens
Närmare bestämt handlar det om att öva upp den nyfikenhet,
företagsamhet och initiativkraft som ger inspiration och lust att på egen hand
lösa problem, bli innovativ och skapande, ansvars- och självmedveten – och som
en konsekvens av allt detta höja sin och andras livskvalitet.
Vad är elevaktivt lärande?
Låt oss titta närmare på några av de grundbegrepp som ingår
i termer som elevaktivt lärande, enterprise learning, utvecklingspedagogik osv.
Denna bok försöker besvara följande frågor.
1. Vilka är nyckelkomponenterna i EAL?
2. Hur skapar man en aktivt entreprenörsorienterad miljö i klasser och skolor?
3. Vilka praktiska hänsyn måste vägas in när man genomför projekt som fordrar
entreprenörskap?
4. Hur bedömer och utvärderar man EAL?
Skottland hör till de ledande EU-regionerna på det här
området. Diane Watt, som är koordinator för det skotska EAL-initiativet, har
formulerat dess målsättning så här:
”Att utveckla kompetens för entreprenörskap hos
eleverna, att stimulera deras förmåga att praktisera utåtriktade färdigheter,
att stärka attityder och värderingar som främjar självkännedom, självförtroende,
kreativitet, initiativkraft och risktagande, som tränar förmågan att
kommunicera, att fatta beslut och lösa problem, samt att verka för lagarbete i
sociala, politiska och ekonomiska sammanhang.”
I Kanada brukar EAL bl a definieras så här:
”En aktiv process som ger eleverna energi och motivation
att förvärva de speciella kompetenser, synsätt, värderingar och kunskaper som
krävs för att driva egna projekt.”
Ian S Fox, verksam som rektor på Nya Zeeland, har uttryckt
sig så här:
”Att lära är något man gör själv, ingen annan kan göra
det åt en. Genom entreprenörsliknande arbetssätt tar elever ansvar för sitt eget
lärande.”
Entreprenörskap i skolan innebär att konfrontera eleverna
med ett brett spektrum av idéer och värden, som är förknippade med olika former
av företagsamhet. Det kan röra sig om att
• ge uttryck för sin kreativitet inom skilda konstarter och
hantverk
• ta samhällsnyttiga initiativ
• etablera och driva en rörelse
• bli miljöaktivist
• utnyttja teknik för att tillhandahålla en vara eller tjänst, lokalt,
regionalt, nationellt eller globalt
• diverse kombinationer av ovanstående verksamheter.
Med denna vidgade grundsyn kan vi beskriva EAL som ett
effektivt verktyg för att
• förstärka gällande läroplaner
• berika elevers och lärares skolarbete
• låta eleverna komma i kontakt med framtida karriärmöjligheter.
EAL poängterar processen minst lika starkt som innehållet.
Ett sådant synsätt går att införliva med många andra kursmoment, samtidigt som
det öppnar för ämnesöverskridande kopplingar på alla skolstadier.
Nivåer inom elevaktivt lärande
Man kan särskilja tre plan eller nivåer i ett EAL-program:
Att lära om och genom entreprenörskap är etapper på vägen
mot lärandets slutmål – att lära för entreprenörskap.
Lära om entreprenörskap
Elever som genomför ett projekt breddar sina kunskaper om den verksamhet
projektet gäller, t ex industri- eller tjänsteproduktion, privat eller
offentlig.
• I ett kommersiellt projekt får eleven veta mer om
affärslivet, hur det fungerar och enligt vilka principer det arbetar.
• I ett projekt som rör sociala tjänster får eleven veta mer om samhällets
strukturer, och om effekten av politiska beslut.
• I ett miljöprojekt får eleven veta mer om ekologi,
– om den biologiska utvecklingen,
– om olika biotopers sårbarhet,
– om nya sätt att vårda och reglera miljön,
– om vikten av bärkraftig utveckling.
EAL-projekten ger med andra ord ungdomar nya möjligheter
att lära sig mer om den sociala, ekonomiska och ekologiska verklighet vi lever
i.
Lära genom entreprenörskap
Närhelst elever startar eller driver projekt utnyttjar de ett brett spektrum av
färdigheter, inklusive följande:
Företagsorienterade aktiviteter och projekt stärker
elevernas motivation, på ett sätt som kan avgöra deras framtid, genom att
erbjuda konkreta sammanhang där de kan praktisera och utveckla sin specifika
begåvning.
Lära för entreprenörskap
Företagsprojekt kan ge ett avstamp åt de elever som vill odla sina talanger för
entreprenörskap. I och med att de jobbar med projekt som t ex att tillverka och
sälja varor, förse samhället med tjänster eller främja miljövård, så förvärvar
de på samma gång egenskaper de kommer att ha nytta av i sitt framtida yrkesliv.
Kärnpunkterna; att lära om, genom och för
entreprenörskap
• Alla tre målen är viktiga.
• De kompletterar varandra.
• Samtliga förutsätter att elever i grupp får presentera, diskutera och lära ut
saker och ting. Kunskapsbehållningen ökar därmed dramatiskt.
• Lärande om entreprenörskap ger substans åt lärande för entreprenörskap.
• Lärande genom entreprenörskap leder till sätt att lära för entreprenörskap.
Att utveckla entreprenörskompetenser
Sammanfattningen på nästa sida bygger på kanadensiska erfarenheter av
EAL-projekt. Den avser kärnkompetenser, aktiviteter och lärande. Den pekar på en
koppling mellan företagande, färdigheter och de personliga egenskaper som
eleverna utvecklar under resans gång, och som är viktiga för deras utveckling
och mognad.
Det står klart att egenskaper och färdigheter för
företagande
• inte går att lära ut genom katederundervisning
• inte kan utvecklas enskilt eller genom föreskrivna övningar i arbetsböcker
• inte kan utvecklas på basis av en-sak-i-taget-lärande
• utvecklas bäst i klasser, skolor, sociala grupper och kulturer där ungdomar
får odla upp en känsla av egenvärde
• utvecklas effektivast genom aktivt, erfarenhetsbaserat lärande
• utvecklas bäst via verksamheter och projekt där tålmodig slutbedömning och
reflektion med läraren som handledare är en integrerad del av lärprocessen.
|

Målstyrda grupper utvecklar teamarbetet
Inledning
Arbetet tillhör det mest centrala i tillvaron. Det skapar naturliga sociala
kontakter, ger människan identitet, självförtroende och egenvärde. Arbetet är
inte bara ett medel för att skapa materiell försörjning. Arbetets innehåll,
organisation och miljö bestämmer till stor del vår livskvalitet. Vi måste därför
lämna den industriella arbetsorganisationen, som till stor del varit
förhärskande i snart 100 år och skapa sådana arbetsplatser som kan bidra till
välbefinnande, arbetsglädje och personlig utveckling. Det är i en sådan miljö
som kompetens kan frodas och utvecklas.
Kompetensutveckling
Kompetens omfattar de faktorer som är avgörande för en personlig framgång under
ett helt yrkesliv, nämligen yrkesskicklighet, samarbetsförmåga, engagemang,
förmåga att lära nytt och vilken livsstil man valt. Det innebär både att man ska
kunna utföra sina arbetsuppgifter med rätt kvalitet och att man har ambitionen
att tillsammans med andra ständigt förbättra sin situation. Det handlar således
om att både kunna, vilja och att orka.
I begreppet kompetens ligger yrkeskunnande, yrkesstolthet,
ansvar, pålitlighet, läraktighet, välbefinnande och ett kundorienterat
uppträdande. Yrkeskunnandet, parat med en inre resning som inger respekt,
förtroende och stresstålighet, var oftast utmärkande för yrkesmännen förr.
Men på 60-talet hände något som förändrade bilden. Vi hade
en överhettad arbetsmarknad. Yrkeskraven sänktes, yrkesstoltheten ifrågasattes.
Då man kunde få välbetalda arbeten utan utbildning utvecklades ett
utbildningsförakt. Alla gamla värderingar började ifrågasättas.
Arbetsmoralen sjönk och frånvaron ökade.
Mycket har förändrats sedan 60-talet, men det finns
fortfarande behov av att återupprätta yrkesmannaskapet. Vi måste förstå vad som
krävs för att platsa i laget, bli accepterade av kamrater, chefer och kunder.
Och det gör vi bäst genom att vi i vårt ledarskap visar medarbetarna vägen -
fokuserar mer på kvalitet än kvantitet.
Kvalitet i ledarskapet
Vi skulle utifrån det kundorienterade kvalitetsbegreppet kunna nöja oss med att
definiera kvalitet i ledarskapet med nöjda medarbetare, men det räcker inte. Var
och en skulle kunna vara nöjd med sin lott och därför stanna i utveckling.
Därför vill jag utöka definitionen till: ”Kvalitet i ledarskapet = nöjda
medarbetare som växer med sina uppgifter”.
Därför utvecklas i allt
större omfattning inom svensk industri självständiga produktionsenheter i form
av ”fabriker i fabriken” som leds av en produktionsledare eller ”fabrikör” med
ett totalt ansvar för det egna resultatet. Det är också i denna kund- och
processorienterade miljö som grogrunden för en lärande arbetsorganisation kan
skapas, där individer och grupper ett yrkesmannaskap, lagarbete och
ansvartagande för det egna arbetsresultatet.
Grundidén
Själva grundidén utgår från det värderingsskifte som är på väg att etableras
inom industrin. Vi är besjälade av att erhålla och behålla nöjda kunder genom
att:
-
Vi lämnar det gamla kvantitetstänkandet och går i stället
in i ett totalkvalitetstänkande för hela verksamheten.
-
Vi lämnar det tayloristiska synsättet på att organisera
arbetet till förmån för lagarbete och ett djupare engagemang hos medarbetarna
genom delaktighet och större helhet i arbetet.
Detta innebär i ett totalkvalitetsperspektiv, att man för
att producera varor och tjänster i rätt tid, med rätt kvalitet och kvantitet
behöver säkerställa:
att de olika tillverkningsprocesserna har den
duglighet och den tillgänglighet som krävs,
att insatsmaterial i form av råmaterial och
produkter har den produktkvalitet och leveranssäkerhet som behövs,
att medarbetarna har den kompetens och det
engagemang som är nödvändigt.
Hur långt ner i
organisationen man har delegerat ansvar och befogenheter för dessa faktorer
skiljer sig mellan olika företag. Men för att kunna etablera målstyrda
grupper inom produktionen är det en förutsättning att första linjens chefer
har ett reellt ansvar för dessa nyckelområden. Genom att sätta mål och följa upp
resultatet mot dessa, har man skapat effektiva och balanserade styrtal, som
kan engagera det stora flertalet av medarbetarna.
Utgångsläget
Utgångsläget är ofta den klassiska hierarkiska arbetsorganisationen. Överst en
produktionschef, därefter en verkstads- eller driftsingenjör och sedan kommer
arbetsledaren. Ibland finns det ofta också en verkmästare eller motsvarande
inklämd mellan verkstadsingenjören och arbetsledaren. Det är heller inte
ovanligt att det finns ett helt gäng ”halvbackar” runt och under arbetsledaren
innan vi når de medarbetare, som utför det egentliga produktionsarbetet – d v s
förädlar produkten. Dessa benämns ofta instruktörer, kontrollanter, riggare,
ersättare, lagbasar etc och har ofta till uppgift att sköta alla ”roliga” och
omväxlande kringuppgifter runt dem som utför det direkta och ofta monotona
jobbet. De fungerar ofta som springpojkar och ”korkar”, som hindrar de andra
från att ta egna initiativ och ansvar för sitt eget arbete.
Slutligen är hela denna linjeorganisation ofta kringränd av en specialiststab,
som står till produktionschefens förfogande och som har direktiv- och
beordringsrätt i sina respektive specialistfunktioner tvärs över
linjeorganisationen. Att i denna miljö utveckla kompetens, ansvar och
initiativförmåga är svårt. Tvärtom – här frodas revirtänkande, behovet av att
slåss om resurser, känslan av att vara offer för omständigheterna, tränad
oförmåga att tänka själv och bara göra vad man blir tillsagd.
Visionen
De människor som direkt eller indirekt förädlar produkten är produktionsområdets
viktigaste resurs. Dessa människor ges förutsättningar att jobba mot ett
gemensamt kvalitets- och produktionsmål i arbetslag om helst 5-7 personer (max
15 personer). Inom arbetslaget stimuleras medlemmarna att rotera på olika
arbetsuppgifter – både direkta och indirekta – var och en efter sin fallenhet,
kompetens och vilja och förmåga. Det innebär att gruppen själv tar på sig ansvar
för egen planering, eget genomförande och resultatutfall samt det förbättrings-
och utvecklingsarbete som behövs för att gruppen ska nå, bibehålla samt
vidareutveckla överenskomna produktionsmål.
De olika arbetslagen inom produktionsområdet leds av ett
ledningsteam bestående av produktionsledare/fabrikör och t ex
produktionstekniker, teamledare, planerare etc beroende på bransch och typ av
verksamhet. Den stab som står till produktionsområdets förfogande fungerar mer
som rådgivare och serviceorgan och som hjälper produktionen att ta sina egna
beslut vad gäller t ex planering, resultatutfall och störningar.
Huvudstrategin: Den målstyrda gruppen
Den grundbild vi utgått ifrån i de flesta förändringsprocesser ser ut på
följande sätt:
Ambitionen i början har varit att få alla/de flesta inom
produktionsgruppen att rotera inom det direkta produktionsarbetet. Det ar vi
gjort huvudsakligen av tre själ:
- skapa omväxlande arbetsuppgifter
- minska belastningsskadorna
- stimulera engagemang, samarbetsförmåga och
mognadsutveckling.
I takt med att kunskaper och
intresse växer fram, så har olika lagmedlemmar fått ta sig an olika indirekta
arbetsuppgifter. Det kan t ex gälla produktens kvalitet och materialförsörjning,
processens och utrustningens underhåll och service, eller nya medarbetares
introduktion och inskolning. Poängen är att det inte är en och samma person, som
i den gamla arbetsorganisationen, som utför de indirekta uppgifterna, utan även
dessa uppgifter roterar mellan olika medlemmar inom gruppen. Ett tips kan därför
vara, att man hela tiden ser till att det är minst två lagmedlemmar som kan
växla med varandra t ex vad gäller underhåll av utrustningen.
Teamledarrollen
En nyckelroll i produktionsteamet har de personer som turas om att leda
teamets arbete och hålla kontakt med produktionsledning och omgivning. Här
förekommer benämningar som kontaktmän, gruppombud, lagledare etc. Det är
emellertid viktigt att även denna uppgift roterar inom arbetslaget. Annars
riskerar man att hamna i den gamla ”instruktörs-/lagbasrollen” igen men kanske i
en ny skepnad. För att få hög kvalitet i kontakterna, informationen, delaktighet
i beslut och planering samt ledarskap behövs ofta en omfattande träning och
utbildning i teamledarrollen.
Den lärande
arbetsorganisationen
I den lärande arbetsorganisationen skapas dessa träningstillfällen bäst med
produktionsledaren som förebild, mästare och mentor. För att ett
utvecklingsprogram, där teori och praktik varvas i samverkan mellan
produktionsledning och de olika produktionsteamen, ska kunna genomföras med
framgång bör åtminstone varje medarbetare få använda åtminstone 1 % av sin
arbetstid till egen kompetensutveckling och förbättringsarbete inom det egna
teamet. Denna enda procent motsvarar cirka 1,5 timmar per månad. Var och en kan
ju fundera över hur stor del av medarbetarna, som får disponera denna lilla
resurs för egen och teamets utveckling i dagens produktionsanläggningar.
Vi kan därför definiera en målstyrd grupp på följande sätt:
En målstyrd grupp
- består av en grupp medarbetare
- som genom ett effektivt lagarbete,
- präglat av kompetensutveckling, tillit och
ansvarstagande,
- arbetar mot ett bestämt och gemensamt produktionsmål, -
följer upp och rapporterar det egna utfallet,
- samt strävar efter att arbeta med ständiga förbättringar.
Därför är det viktigt att vi
slutar tala om självstyrande grupper, utan är ärliga och raka i vår
kommunikation vad gäller förväntningar, mål och ansvar för resultatet,
rättigheter och skyldigheter samt krav och möjligheter.
Fyra förutsättningar för att lyckas
En erfarenhet som växt sig allt starkare genom olika praktikfall, är att det
finns fyra olika grundförutsättning, som måste lösas för att man ska lyckas med
målstyrda grupper.
a) Produktionstekniska
Layouten, den tekniska produktionsutrustningen, de valda arbetsmetoderna, måste
vara så upplagda, att det är naturligt att samarbete och jobba i arbetslag för
att kunna utföra arbetsuppgifterna. Om t ex fabriken består av ett löpande band
med klart individuella stationer, är det näst intill omöjligt att utveckla en
fungerande lagorganisation inom produktionen.
b) Planeringsmässiga
Grundplaneringen av verksamheten måste vara sådan att varje produktionsområde
och varje arbetslag har grepp om sin arbetssituation med en rimlig
planeringshorisont. Om man hela tiden drabbas av ryckig planering, order och
kontraorder, tappar man snart sugen och betraktar sig som offer för
omständigheterna. Men om man är delaktig i grundplanering och förstår på vilken
grund den vilar, har man större möjligheter att flexibelt anpassa sig till den
rådande situationen och kundernas krav.
c) Attityder
Den tredje förutsättningen handlar om vilken inställning som dominerar på
arbetsplatsen – hos ledningen och hos medarbetarna. Har man under lång
yrkesverksamhet tränats in i ett auktoritetsberoende och passivt vanemönster är
det svårt att anpassa sig till nya förutsättningar. Det är därför all erfarenhet
talar för att det är en lång väg att vandra innan vi når den i visionen
uppmålade bilden ända fram. Här kan förhoppningsvis den mer självständiga
tågluffargenerationen, som i allt större utsträckning etablerar sig i
arbetslivet, hjälpa till att påskynda processen. Men det gäller då för
industriföretagen att göra sig så attraktiva, att ungdomarna vill börja jobba i
dessa företag.
d) Belöningssystemets
utformning
Till slut behöver belöningssystemets drivkraft för förändringsarbetet lyftas
fram. Det finns många föråldrade löneformer, som till och förhindrar eller
försvårar en förändring mot en ny arbetsorganisation. Vi behöver i stället
belöningssystem som stimulerar arbetsledning och produktionsgrupper att ta ett
reellt ansvar för produktionsresultat, leveranssäkerhet och kvalitet. Egentligen
är det begränsningar i den egna fantasin, gamla fastlåsta roller och
förutfattade meningar hos avtalsskrivande parter, som försvårar nya kreativa
lösningar.
Sammanfattning
Det finns ännu inte något facit för hur förändringsarbetet ska gå till. Vi kan
heller inte åka till Japan eller USA, utan måste utgå från de traditioner, som
finns i nordiskt arbetsliv och bygga vidare på dessa. Några framgångsrika
praktikfall börjar emellertid växa fram inom näringslivet. Den uppläggning och
det synsätt som vi beskrivit ligger väldigt nära en ”mästare-gesäll”-relation,
där produktionsledaren är mästaren och medlemmarna i de målstyrda grupperna är
gesäller och lärlingar. Jag menar inte att vi ska ha tillbaka det gamla
skråväsendet igen, men om vi kunde ta tillvara de goda traditionerna och
erfarenheterna, vore mycket vunnet, när det gäller att skapa en
arbetsorganisation i harmoni med totalkvalitetstänkandet, och som är
funktionsdugligt nu när vi är inne på 2000-talet.
Artikeln om målstyrda grupper är skriven av Bengt Rundquist
Kvalitets Centrum AB i samband med en konferens "Om målstyrda grupper",
arrangerad av IIR år 2000, där Bengt satt ordförande. Konferensen blev en succé
och upprepades tre gånger.
|

Framläggningsdatum
2005-06-09
Magisteruppsats från
Ekonomprogrammet: LIU-EKI/EP-D--05/051--SE
Framgångsfaktorer för att bibehålla tillväxt
Motiverade medarbetare
Peter och Waterman (1982) ser
motiverade medarbetare som en viktig framgångsfaktor för företag då dessa bidrar
till lönsam produktivitet i företag. För att medarbetare i företag ska bli
motiverade måste de behandlas som företagets viktigaste tillgång. Motiverade
medarbetare uppnås genom att företag exempelvis behåller medarbetare trots
eventuell nedgång på marknaden, erbjuder kontinuerlig utbildning samt undviker
en stel rangordning i den vardagliga kommunikationen. Vidare bör företag
behandla medarbetare som kompanjoner samt med värdighet och respekt menar Peter
och Waterman. Framgångsrika företag skapar också ofta en informell atmosfär
genom att ha öppna dörrar och öppet kontorslandskap där chefer inte avskärmar
sig från de anställda. Företagen strävar därmed att skapa en stark
sammanhållning mellan chefer och medarbetare. Vifare anser Peter och Watermanatt
företag bör sträva efter att skapa en familjekänsla i företaget.
Även för tjänsteföretag har
medarbetare en stor betydelse menar både Axelsson (1998) och Molin (2003).
Vidare anser Axelsson (1998) att medarbetare har extra stor betydelse för
tjänsteföretag, eftersom det är majoriteten av medarbetarna som har kontakten
med kunder. Axelsson poängterar, liksom Peter och Waterman (1982), vikten av att
företag visar respekt för medarbetarna i företaget. Om medarbetare inte känner
sig respekterade kan det lätt leda till omotivation och hämningar i arbetet.
Molin (2003) ser också vikten i att företag engagerar sig i sina medarbetare
genom att uppmärksamma deras åsikter och göra dem medvetna om dess betydelse för
företaget. Det är enligt Molin (2003) viktigt att chefer är närvarande och är
förebilder för sina anställda. Chefer ska inte leda företaget ifrån sitt kontor,
utan bör istället finnas ute bland både kunder och medarbetare. Vidare menar
Molin att företagets policys och regler ska vara förankrade i verkligheten och
därmed stämma överens med medarbetarnas vardag. Om regler inte stämmer överens
med företagets verklighet är det svårt för medarbetarna att ta dem till sig och
respektera dem.
Collins och Porras (1994) har
till skillnad från övriga forskare (Ahrens, 1994; Axelsson, 1998; Molin, 2003;
Peter och Waterman, 1982;) ett annat resonemang om företags medarbetare. Enligt
Collins och Porras (1994) har framgångsrika företag ett hårdare företagsklimat,
vilket medför att engagemang, trevnad och familjekänsla inte bör ligga i fokus.
Collin och Porras hävdar att framgångsrika företag kräver väldigt mycket av sina
medarbetare och är därmed mer krävande gällande medarbetares prestationer i
förhållande till andra företag. Vidare påstår författarna att framgångsrika
företag inte strävar efter att skapa en mjuk och behaglig miljö. Medarbetare som
inte passar in på företaget blir inte heller långvariga.
Kompetent personal
I teorier om tjänsteföretag är
medarbetares kompetens en oerhört viktig del för att kunna uppnå framgång.
Axelsson (1998) menar att då det är medarbetarna som är tjänsteföretagens
ansikte utåt är det väldigt viktigt att dessa är kompetenta att utföra sitt
uppdrag. Tjänsteföretag verkar i en föränderlig omvärld och därför är det också
extra viktigt att skapa en beredskap för ständig utveckling av ny kunskap samt
avveckla föråldrad sådan.
Starka värderingar
Enligt Collin och Porras
(1994) har framgångsrika företag starka värderingar. Starka värderingar skapas
då i syfte att inspirera och ge vägledning till anställda i företaget.
Kombinerad organisationsstruktur
Vidare menar Peter och
Waterman (1982) att framgångsrika företag både har centraliserat och
decentraliserat beslutsfattande. Framgångsrika företag är, enligt författarna,
därmed strängare i frågan om resultatkrav men samtidigt mindre strikta vad
gäller handlingssätt. Genom att ledningen ger medarbetarna ökat ansvar på alla
plan i företaget lyckas också företaget vara flexibelt och snabbt på att
uppmärksamma förändringar i omgivningen.
Presentation av studiens fallföretag, en kort
presentation.
Företags info
Manpower Adecco Sverige Lernia Bemanning Arena Personal
Omsättning Mkr 4145
1087 423 53
Antal anställda 9500
2486 1139 420
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:liu:diva-4811
|
Årets företagare 2005
Gemensamma värderingar istället för kontroll!
- Vi har en familjekänsla inom företaget och arbetar efter att
skapa lika värderingar. Det får vi genom att informera om vad som händer och
sker inom företaget. Det är också viktigt att ha trevligt och kul på sin
arbetsplats. Vissa kvällar lagar vi mat tillsammans eller spelar volleyboll i
trädgården. Det gäller att hitta en bra balans mellan arbete och privatliv och
det tycker vi att vi har gjort.
Om utmärkelsens roll
- Utmärkelser av detta slag är väldigt viktiga för att skapa ett bra företags-
klimat. Dessutom är det ju naturligtvis väldigt kul för oss som företagsledare
att bli uppmärksammade. Vi brukar säga att alla som arbetar på Inrego ska vara
bättre än sin motsvarighet hos våra konkurrenter, och det gäller även oss
ledare.
Är det viktigt med förebilder?
- Ja absolut. Speciellt för unga människor. Det är viktigt att visa att
företagande är kul, kan vara lönsamt och en bra väg att gå.
Om Inregos framtid & visioner
- Visst vill vi växa och det gör vi, men vi är traditionella till vårt
företagarsynsätt. Vi bygger successivt och växer långsamt, är inte riskbenägna
och tar inte de jättestora kliven. Tar vi en risk vill vi ha betalt för det. Så
enkelt är det. Om framtiden - ja, vi säger som Ingvar Kamprad; vi har bara
börjat.
Grattis till utmärkelsen!
|
Varningsflagg, låt ingen
vara ledare som har följande egenskaper:
- Är ytlig, charmig, snabb i replikerna.
- Övervärderar sig själv, egotrippad.
- Söker ständiga omväxlingar.
- Brister i självkontroll, är snarstucken och aggressiv.
- Manipulerar, trixar och bedrar.
- Har svaga signaler, känner inte ånger och skuldkänslor
då personer kommer i kläm.
- Svag emotionell förmåga.
- Hård, okänslig, saknar empati.
- Utnyttjar andra för egen vinning.
- Ljuger och bluffar då det gynnar egna intressen.
- Vid långtidsplanering är ofta förhållningen orealistisk.
- Är impulsstyrd.
- Bryter överenskommelser då det passar, oansvarig.
- Tar inte ansvar för felaktiga handlingar.
|
Så är fem år av positiva ansträngningar för Östervåla företaget
ZETTERBERGS över för min del (denna inräknad), fem år utan egentligt resultat, det är den tiden
som har gått sedan jag slutade, men nu får detta var sista engagemanget jag ger företaget.
Då det begav sig för 20 år sedan så flyttade vi 40 mil söderut 1987, uppbrott
och flytt för en hel familj, det var omställning det.
Livet har många goda sidor och en av dem var kontakten med Tage Frid och
familjen Zetterberg. Götes anda och kraft som ärvdes av grundaren, sin far är
för länge sedan borta, familjekänsla har aldrig funnits sedan de drogs ner i
aktiespiralen av börsnotering och optionsaffärer, men de hade vad som krävs för
att ha en hel bygd bakom sig, nu är det väl kyrkan som är enda grannen som står
där helt likblek och beser tillståndet...
|