Göran Stenmark i Gårelehöjden har dokumenterat hur byarna kring
Junsele utvecklats under åren. Om Gulsele skriver han följande:
Förhistoria
”Det finns två Gulsele”, sade Pelle Henriksson i
Mo till mig i början 1980-talet. Vad menar du svarade jag. Jo! Sade Pelle. Vårt
nuvarande Gulsele är ett nybygge från mitten av 1700-talet, men redan under
1500-talet fanns en plats vid namn Gulsele i dåvarande Ångermanna Lappmark. År
1631 begärde prästen i Resele att Åselelapparna skulle få en uppbördsman i
Junsele socken, ”som tillförne i högloflig salig konung Johans tid och alltid
förut varit hafver”. Man skrev 1637 till landshövdingen Mörner och anhöll om ett
kapell och en marknadsplats ”vid bemälte kyrkieplats Gulselet”. Detta rörde sig då
inte om någon by, utan torde endast ha varit en plats där man möttes för marknad
och gudstjänst någon gång per år.
På en karta
upprättad i mitten av 1700-talet finns både nuvarande Gulsele, samt ett Guhlsele
beläget i närheten av Hälla inritat. Det Guhlsele som ligger vid Risåns utlopp
är troligen det Gulsele som nämns som lappmarknadsplats under 15-1600-talet.Vårt nuvarande Gulsele är ett typiskt nybygge anlagt i nybygges epokens start
under 1750-talet.
I
Gulsele rastade 1715 lektorn Göran Wallin d.y. med sitt följe och tog in i den
raststuga som fanns där för resande. Att det fortfarande
inte fanns något nybygge i Gulsele vid denna tid visar den reseberättelse som en
Arvid Ehrenmalm gjorde 1741, och där påpekar han att det inte fanns något hus på
sträckan från Junsele till Hälla i Åsele socken. Raststugan hade då spolierats
av resande som använt dess tak och väggar till ved. Det kan tilläggas att
Gulsele kom att bedriva gästgiveriverksamhet under lång tid framöver.
Gulsele
Gästgiveri (Valters)
Tryck på bilden för en förstoring
I
ett tingsprotokoll från Åsele 1740, framgår att häradshövdingen ifrågasatte om
inte allmogen ville uppföra ett nytt härbärge, och de sade nej. Man befarade att
det skulle röna samma öde som den gamla raststugan. I stället menade man att det
skulle vara bättre med en nybyggare på platsen eftersom det fanns god åkerjord
och starrslåtter. Dessutom kunde då nybyggaren hålla stuga och stall för
resande. Detta gillade dock inte Bölesbönderna från Junsele. Som spekulant för
nybygget anmälde sig en Johan Jonsson från Junsele, men av någon anledning kom
han inte att bosätta sig där.
Gulsele kom genom att Åsele socken började bebyggas att komma i kläm mellan
denna och Junsele socken. Mycket beroende på svårigheten att samsas om jakten på
allmänningen däremellan. Bölesborna i Junsele hade sedan urminnes tider jagat
och fiskat långt upp efter Ångermanälven, och sådana traditioner gick inte
obemärkt förbi. I
en stor fejd på 1730-talet mellan Hälla i Åsele och Bölen i Junsele gällande
gillrandet av en järv, hänvisar Bölesbönderna till ett synebrev från år 1505,
där man påvisade att området hörde Bölesbönderna till. Det kom att ta tid innan
man fick rätsida på problemet. Gulsele hörde kyrkligt vid denna tid till Åsele
socken.
Nybygget Gulsele
Den förste nybyggaren i nuvarande Gulsele var en f.d. båtsman och landbonde
ifrån Anundsjö, Nils Danielsson, vilken fick sitt nybygge tillstyrkt 1753. Det
kan tilläggas att året innan hade nämndemännen blivit bortmotade när de skulle
syna in nybygget. Följande finns nämnt om Nils Danielsson i Landsrådeputationens protokoll
Nils Danielsson 45 år gl. berättade sig under
dess 12 åra vistande i Guhlsele varken av Junsele eller Åsele boer hört något Rå
nämnas dem emellan, men gamle Män på Hällan skola för vittnet berättat, att Olof
Ohlsson i Tjern skall sträcka med sine ägor till Åsele Sjöarne. Och vet vittnet
eljest, att Gärdselet är beläget vid pass 1/2 mil ovanföre Böhle By i Junsele
Sochn, ävensom honom ock kunnigt är, att Ruske Man i ber.de Socken och och
Lappen på Jöran Ohls Landet bytt Wällingberget och Ässe åhn sig emellan, på det
sättet att Ruske man behållit ån och Lappen berget. Om renbetet emellan
Kortingselet och Kubbemohn berättade på efterfrågan för övrigt vittnet, att det vore
gott, och att lapparne av den grund utan utan åtal där ständigt betat sine
renar. Uppvisande eljest med handlingar, att han på Åsele Härads Rätts
tillstyrkande medelst protocolls utdrag d. 4. Januari 1753, njutit den 21 april
påföljande, Konungens Befallningshavandes i Wästerbottn Frihets Brev på dess
Nybygge Guhlsele om 1/4 Mantals skatt. Uppl.
Nils Danielsson föddes i Sörflärke, Anundsjö 1718, och dog i Gulsele 1797. Han
gifte sig 1739 med Anna Christoffersdotter från Anundsjö, och de fick
tillsammans sex barn. Tiden gick och byn växte alltmer. Av nybyggen blev hemman, som sedan delades,
och släkten följde och följer på varandra.
Nybyggaren Nils Danielssons son Christoffer Nilsson, född 1749, tog över efter
fadern, och blev den som förde gården vidare. I ett sockenstämmoprotokoll från den 8 april 1798 led Christoffer Nilsson av
hypokondri och hans fattiga anhöriga syntes ej orka att fortsätta sköta honom i
hemmet. Man försökte få in honom på hospital i Umeå eller Härnösand, men tyvärr finns
det inga uppgifter om hur det gick. Hans son Jonas Kristoffersson, född 1783,
var sinnessjuk och vid sockenstämma 1824 ser man att han var så dålig att man i
byarna fick turas om att vårda och vakta honom.
Nybyggaren Nils Danielssons dotter Ingeborg gifte sig 1770 med en Jon
Christoffersson, född 1746 i Sörflärke, Anundsjö. De fick 6 barn och sönerna
Nils född 1772 och Pehr född 1782 kom att bli bönder i byn. Nils blev gästgivare
och stannade i Gulsele, medan Per med familj flyttade till Öfra 1808. Dit
flyttade även deras föräldrar 1811. Byn växte och fler familjer kom till.
Enligt kungligt brev
den 9 februari 1833 skulle Gulsele by, som i borgerligt hänseende tillhörde
Åsele lappmark och i kyrkligt Junsele socken fr.o.m. lappmarksprivilegiernas
upphävande 1863 helt och hållet tillhöra Junsele socken.
Karta från 1832, tryck på kartan för en stor bild
(Not införd av webbmaster
060222) Den 20 april 1854 överfördes byn Gulsele från Åsele socken
i Västerbottens län till Junsele. Länsgränsen ändrades inte samtidigt och därmed
kom Junsele att delas mellan Västerbottens och Västernorrlands län. Detta
justerades den 18 februari 1858 genom att Gulsele överfördes till
Västernorrlands län.(http://www.genealogi.se/angmfors.htm))
(Not införd av webbmaster 080816) Gränsen mellan
Ångermanland och Åsele lappmark är ett komplicerat kapitel.
Åsele församling bildades 1648 och lades judiciellt under Ångermanland. Innan
dess kallades området för Ångermanna lappmark. Gränserna var diffusa under
1600-talet och särskilt inlandet var ytterst glest befolkat. Författarna noterar
att Ångermanälvens dalgång var befolkad upp till Betarsjön i Junsele under
1600-talet och strax norr därom fanns den gamla samiska marknadsplatsen
Gulseleholmen. När lappmarksplakatet tillkom 1670 för att främja koloniseringen
av lappmarken fanns ingen självklar gräns mellan bondbyggd och samiskt land.
Enligt boken dröjde det emellertid ända till den 9 september 1762 innan kung
Adolf Fredrik inrättade en råskillnadsdeputation som en gång för alla skulle
avgöra den långvariga tvisten mellan Västerbottens och Västernorrlands län.
Beslutet innebar att deputationen skulle bestå av representanter för de fyra
stånden. Det blev två man för adeln, en präst, en borgare och en bonde för
vardera länen. Ledamöterna för de tre högre stånden fick fyra daler silvermynt
per dag för sina förrättningar plus två hästar. Ledamöterna för bondeståndet
fick två daler per dag och skjuts för en häst.
(Hämtat ur:
http://websystem.gismo.se/gismo/files/81/81.Allehanda%2019%20mars%202007.pdf)
Gulselebornas
kyrkväg har i alla tider varit lång, och när de kom att lyda under Junsele
socken gick kyrkvägen över Bommeråsen och till Gärdsele. Innan gamla kyrkan i Mo
revs 1885 kunde man följa den gamla ridvägen på samma sida älven, men när den
nya kyrkan invigdes samma år fick man förlita sig på transport över älven vid
Gärdsele. I början av 1930-talet invigdes den första bron över Ångermanälven i
Junsele vid Biskopselet.
Vad gäller odlandet i Gulsele, så var det först på senare år som man kunde odla
potatis med bra resultat i själva byn. Tidigare satte man sin potatis på en ö i
älven, kallad Pärholmen.
Nybyggen till Gulsele är Gultjäl och Västanå.
Ur stämmor och
protokoll
I
Kommunalstämma 1883 kan man läsa att vägen mellan Gärdselets färjesund och
Gulsele by har blivit nästan ofarbar, broarna är förfallna. Nybyggnad och
reparation sker på vägbyggnadsskyldiges bekostnad.
I
kommunalnämndens protokoll 1915 ser vi att det blev Telefonledningar dragna till
Tara och Gulsele
Fäbodar
Dessa fakta bygger på en uppsats av Sigvard
Sjölund 1937
Tärnickbodarna anlades omkring år 1800 och användes åtminstone under 1930-talet.
Där fanns fyra stugor fördelade på fyra hushåll. 1937 fanns på vallen 6 kor och
6 ungnöt.
Nybygget ?
Från ca 1870 till till 1922. fanns här två stugor.
Hästbergsbodarna:
Från 1860-talet till till 1890-talet. fanns4 stugor..
Byn i senare tid
Om vi går långt framåt tiden, så ser vi att det 1949 såg ut på följande sätt för
Gulsele by.
Folkmängd; 28 män, 22 kvinnor. Summa: 50 personer.
4
hästar, 12 kor, 1 kviga, 4 kalvar, 10 får, och 2 svin.
Från 1950-talet kom Gulsele
att präglas av kraftverksbyggnationer, och genom Gulsele AB:s kraftverk har byn
de senaste 40 åren i stort sett präglats genom de arbeten som uppkommit i
samband med denna etablering. Genom dagens mekanisering och effektivisering har
även denna utkomst mer och mer försvunnit, och tyvärr är det inte många personer
kvar i den gamla nybyggar-byn. Kraftföretaget har ingått i olika konstellationer
och nyligen köpte Graninge Birka Energis aktier i Gulsele Kraft AB. Övriga ägare
i Gulsele är Vattenfall med 35 procent och Sydkraft med 15 procent. I detta
ingår även Kraftverket i Hällby som byggdes åren 1967 och 1970.**)
**)Under
slutet av 2003 köper Sydkraft Graninge AB och blir därmed huvudägare i Gulsele
AB. Hällby kraftverk ägs också av Gulsele AB (Dagens ägare EON)
Se några bilder från Gulsele
by
|
