Bibeln spelar
huvudrollen

Skådespelaren Peter Stormare vill följa Guds väg
 

Peter Stormare är skådespelare i Hollywood. En del minns honom från framgångsrika filmer eller skrattade med honom i tv-programmet "Så ska det låta" för en tid sedan. Nyligen gav han ut en skiva på svenska. I skivkonvolutet och i de flesta  intervjuerna berättas att han tror på Gud. Det ville vi veta mer om.

AV ANN-CHARLOTTE FRITZON
FOTO: IDA LING

Han är lång och gänglig,  har vänliga ögon och nära till skratt. När vi slår oss ner i fåtöljerna på ett hotell i Stockholm erkänner jag utan omsvep att jag inte sett många av hans filmer och inte tänker fråga så mycket om Hollywood.
- Vad bra, då kanske vi inte behöver prata om det hela tiden, skrattar han. Jag är faktiskt ganska trött på att svara på frågor om jag känner Mel Gibson.
Så blev det att det mesta kom att handla om hur den lille gossen Peter Storm i Arbrå i Hälsingland längtade till himlen och hur tron på Gud stärkts i den vuxne Peter Stormare, som ännu inte lagt av tanken på att bli präst.
- Den första tanke som jag minns att jag hade som barn, var att jag var utlånad att jag egentligen hörde till himlen. Det första jag kunde formulera ord om var min hemlängtan. Jag har sedan följts av en känsla att tiden här på jorden är en tillfällig vandring.
Nu handlar det inte om en svår barndom som han ville fly ifrån. Tvärtom. Han beskriver den som mycket

 lycklig med bra föräldrar i en fantastisk trakt i Arbrå Hälsingland.
- Det var mamma som lärde mig att vara positiv. Hon är synsk och pratar alltid med "di små" och vättarna. Pappa var uppfinnare. Vi brukade bråka om hur många som får plats i himlen

MEN TROENDE BLEV han inte genom dem. Han hävdar bestämt att tron fick han direkt från Gud när han bara var ett par, tre år gammal. Det var då han började gå omkring med en bibel under armen.
- Det var ingen som berättat för mig att den boken var viktig. Det var bara något som jag fick klart för mig.
Han säger det som den självklaraste sak i världen att Gud uppenbarar sådant för ett barn. Föräldrarna blev nog lite skrämda för visst kan det upplevas underligt med ett litet barn som går omkring som en prost med Bibeln under armen och hälsar grannarna med ordet "frid" Han. hade ännu inte lärt sig läsa men levde mycket i sin fantasi och fick en ingivelse att göra så.

- Det har naturligtvis funnits tider som vuxen då jag har tvivlat, men varje gång har tron kommit tillbaka ännu starkare, säger Peter Stormare och har den där vemodiga och allvarsamma blicken, som han använde i många av sina filmroller.
- Min första fröken var religiös och henne älskade jag. Hon förstod Peters funderingar och pratade med alla om Gud. En gång när jag gick i tvåan, sa hon att 10 000 år på jorden är som en sekund i himlen och 10 000 i himlen är som en sekund på jorden. Det var som om något öppnades och slog en kil i huvudet på mig. Jag förstod att himmelriket inte går att omfatta med vår hjärna. Vi kan inte förstå den, då vore det inte himlen. Det är fascinerande att människor i årtusenden har försökt att ta reda på vad som händer efter döden och inte kommit ett steg närmare svaret.
 

"Gud har alltid varit för mig ett ofantligt starkt ljus som omfamnar mig



BEDJARE. Peter Stormare 
vill inte knäppa händerna och böja huvudet. Han står gärna och ber med öppna händer och lyft huvud. - Det är mer naturligt för mig och även symboliskt att ta emot. Det är även en bild av korset.

 nästa sida
PETRUS FREDAG 3 MAJ 2002